LYMFSYSTEMETS ANATOMI

Lymfvätska (lymfa) är en genomskinlig vätska som läckt ut ur de minsta blodkärlen i kroppen. Du kanske har bränt dig någon gång och sett en klar vätska tränga fram? Det är lymfa. Vätskan innehåller vatten, proteiner, vita blodkroppar, bakterier och skadade eller gamla celler. Lymfvätskan transporteras genom ett nätverk av kärl som täcker in hela kroppen. De kallas lymfkärl.

Lymfkärl är tunna, rörformade strukturer som sträcker sig genom hela kroppen parallellt med blodkärlen. Dessa kärl fungerar som transportvägar för lymfan. De tunnaste lymfkärlen, lymfkapillärerna, samlar upp lymfan från vävnaderna och transporterar den till lymfnoderna för att upptäcka eventuella inkräktare.

Lymfan transporteras långsamt, framför allt med hjälp av att vi djupandas med diafragman, men också genom att muskler drar ihop sig när vi rör oss, vilket pressar vätskan framåt. I lymfkärlen finns klaffar som ser till att lymfan rör sig i rätt riktning. Lymfan transporteras sedan tillbaka till blodet genom att en stor bunt lymfkärl tömmer sitt innehåll i vener i höjd med nyckelbenen, lymfstation nr 1.

Lymfan passerar genom risgrynsstora noder som fungerar som en slags alarmcentral. Dessa noder alarmerar immunförsvaret när främmande ämnen som kan skada kroppen, till exempel bakterier, virus, gifter eller tumörceller upptäcks innan den återvänder till blodomloppet. 

Noderna är fulllproppade av vita blodkroppar och plasmaceller som bildar antikroppar och vid en infektion bildas ännu fler vita blodkroppar som hjälper till att bekämpa infektioner och sjukdomar.

Slaggprodukterna, orenheterna som lymfnoderna pakterat till "soppåsar", transporteras till kroppens reningsstationer som levern, njurarna, och urinblåsan. Detta sker via tömning i lymfstationen vid nyckelbensgroparna till ven som transporterar blodet, inkl blodplasma (lymfan som byter namn när det kommer in i blodet), till njurar och sedan levern. Vi kissar och bajsar ut orenheterna.

Vi har ca 600-1000 lymfnoder i kroppen vad man vet idag, men det kan gott finnas fler man inte upptäckt än. 200 av dessa noder sitter från axlarna och uppåt. Kvinnokroppen är lite mer komplex och har fler noder än män, speciellt runt armhålor, brösten samt nere i ljumskarna och även i vaginan.

Lymfnoder kallas även för lymfkörtlar (vilket är felaktigt då körtlar producerar något, men det gör inte lymfnoderna) eller lymfknutor.

Det här är mjältens uppgifter:

• Den deltar i kroppens försvar mot infektioner.
• Producerar vita blodkroppar, leukocyter.
• Städar bort gamla och skadade vita och röda blodkroppar samt bygger antikroppar.
• Den fungerar som ett förråd för röda blodkroppar.
• Den bildar blodkroppar under fosterstadiet.

Mjälten är det största organet i lymfsystemet och sitter högt upp i magen under revbenen på vänster sida. Den skyddas av de nedersta revbenen. Mjälten är ungefär tolv centimeter lång. Både blodkärl och lymfkärl passerar in och ut från mjälten.

Mjälten fungerar på liknande sätt som lymfknutorna, och deltar i försvaret mot infektioner och skadliga ämnen. Den är också ett förråd för röda blodkroppar, och bryter ned skadade eller för gamla röda blodkroppar.

Mjälten spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar genom att filtrera och avlägsna främmande ämnen, inklusive bakterier, virus och döda eller skadade celler, från blodet. Detta hjälper till att bekämpa infektioner och förhindra spridningen av sjukdomar i kroppen.

Brässen, även känd som thymus, är ett lymfatiskt organ som utvecklar immunförsvaret hos barn, men minskar i storlek och aktivitet efter puberteten.

Den fungerar som en träningscamp för vita blodkroppar, där kroppens mördarceller, T-celler, utbildas. Brässen innehåller även vita blodkropparna makrofager, som är en av kroppens spioner som upptäcker och varnar för främmande ämnen i kroppen.

De aktiverar det specifika immunsystemet och signalerar om en inflammation behöver startas.

Förutom lymfkärl, knutor och organ, finns det också lymfatisk vävnad fördelad över hela kroppen. Denna vävnad består av små ansamlingar av vita blodkroppar som kallas lymfatisk vävnad eller lymfatiskt folliklar.

Dessa är små ansamlingar av lymfatisk vävnad som finns i olika organ och vävnader i kroppen, såsom tonsiller, svalget, tarmarna och lungorna. Lymfatiska folliklar innehåller lymfocyter och spelar en viktig roll i att bekämpa infektioner och aktivera immunförsvaret vid behov.

Diafragman är en viktig muskel för andningen och hjälper även till att pumpa lymfsystemet genom att skapa tryckskillnader när du andas in och ut.

När du andas in expanderar lungorna och trycket i bukhålan ökar, vilket drar lymfvätskan genom kroppen.

När du andas ut minskar trycket i bukhålan och ökar trycket i brösthålan, vilket fortsätter den rytmiska cykeln och fortsätter att driva lymfflödet genom kroppen.